“följ mit till london, han uppskattar dig inte som jag gör.” jag hörde knappt den sista biten, jag hade fastnat vid erbjudantet. Kanske ignorerade jag den sista biten av uttalandet med flit eftersom jag visste att det inte var sant. Han, min pojkvän, hade sett mig i mina värsta stunder och stannade fortfarande, något som förvånade mig eftersom jag själv hade lämnat mig så snabbt jag kunde om bara chansen till en annan kropp fanns. Så kom den här snubben, tio år äldre än mig och erbjöd mig det närmaste man kunde komma något sådant. Inte en ny kropp men en ny värld, ett tillfälle att forma om min kropp och mitt sätt att vara,utan någon som kunde mimnas den gamla. Mina fantasier avbröts när två rödgåriga gestalter och han som inte uppskattade mig började yla utanför fönstret. Dem hade kommit för mig, för att jag lovat att komma hem men fastnat i en stilren svart skinsoffa, konsumerandes ölen som jag och T sålt till dem. Och när jag kom var det för sent. En ruta hade krossats och en hand hade fått sota för det.
Is it because of their heavily socialized economy… or because of the black metal scene? Are the two even possible to separate?
“Those poor boys’ lives will be ruined because of this.”
“But the girl was wearing—”
“She was drinking alcoho—”
“They won’t be able to play football anymore!”
“The boys’ futures are ruined because of her!”
“She should be held accountable, too!”
“What did she think was going to happen!?”
So, when they tap our Monday heads,
Two zombies walk in our stead,
This town seems hardly worth our time,
And we’ll no longer memorize or rhyme,
Too far along in our crime,
Stepping over what now towers to the sky,
With no connection.
Makthaverskan-asleep
A swedish underground indierockband. Its truly a shame that they don’t get more attention international.
